Rollspel och community.
 
PortalHemGalleriVanliga frågorMedlemslistaBli medlemLogga in
Värdshuset Rödhaken går utan sin värd. "Kommer att bli en svår tid framöver." kommenterar en anställd på plats.
Nära 30 personer sägs ha omkommit under förhöret på slottet. Det går viskningar om att de ansvariga ännu inte blivit identifierade och folket verkar missnöjda med hur drottningen hanterat situationen.
Mannen som tidigare trots legat bakom värdshusvärdens försvinnande visar sig oskyldig i förhör bakom slottets väggar. Folk säger sig ha sett mannen iförd familjen Segrota's egna emblem efter händelsen. Men förhöret slutade inte väl för 30 närvarande personer som mist liv eller lem.
Logga in
Användarnamn:
Lösenord:
Logga in mig automatiskt: 
:: Jag har glömt mitt lösenord
Vem är online
Totalt 1 användare online :: 0 registrerade, 0 dolda och 1 gäst.

Inga


Flest användare online samtidigt: 41, den 2013-12-18, 23:47
Senaste ämnen
» En kort uppdatering.
av Admin 2015-09-15, 15:20

» En solig dag på marknaden.
av Black Fang 2015-09-15, 10:26

» Alice Eldflamma aka Black fang
av Siggan 2015-09-14, 11:44

» akura my first character
av Mialee 2015-08-23, 10:25

» Glad jul och gott ny midsommar, hoppas ni får en bra påsk.
av Mialee 2015-08-16, 18:47


Dela | 
 

 Förste Magius Morvalius

Föregående ämne Nästa ämne Gå ner 
FörfattareMeddelande
Morvalius
Nykomling

Posts : 2
Join date : 13-02-25

Karaktär
Ras: Människa
Yrke:
Klass: Magiker

InläggRubrik: Förste Magius Morvalius   2013-02-25, 19:22

Namn: Morvalius
Ålder:52
Kön: Man

Utseende:
Morvalius är en kort och fet man med hår som en gång var kolsvart men nu har ljusnat med inslag av grått. Han har prydligt trimmat skägg och mustascher men sina kläder visar han sällan sådan uppmärksamhet. De är alltid av finaste kvalité naturligtvis, men oftast är de skrynkliga och har fläckar från öl eller vin. Detta gör naturligtvis att han inte är den mest imponerande synen. Men hans hårda ljusblå ögon och ständigt vresiga uppsyn kan vara svår att stå upp mot. Han lyckas alltid för med sig en känsla av myndighet hur han än är klädd och vart han än är.

Bakgrund:
Morvalius är en levande legend bland medlemmarna i akademin. Men som många andra så hade han en simpel början. Han föddes i en liten by i östra Bergmark. Hans mor jobbade i köket på byns enda värdshus och hans far jobbade som vakt för en handelsman i Vaske bro. Att hans far i stort sätt bara hälsade på några få gånger varje år hade stor betydelse för hur Morvalius liv utspelade sig. Men hans namn var inte Morvalius på den tiden. Nej Morvalius fanns inte ännu, bara en ung by pojke som ständigt hittade på hyss.

Det dröjde inte länge för Morvalius att upptäcka att han blev behandlad annorlunda än alla andra. Barn såväl som vuxna försökte undvika honom och allt oftare fick han skulden för saker oavsett om han gjord dem eller inte. Det dröjde dock ett par år innan han förstod varför. Det var pågrund av hans far. Eller snarare pågrund av att hans far inte levde i byn som anses vara anständigt. Och sedan så var han en man från städerna.

“De är inte som oss bybor. Nej bara problem från sådant folk”

Men Morvalius älskade sin far och längtade alltid efter hans besök och historier från städerna. Det var alltid så spännande och verkade så levande. Inte som i byn där allt ständigt var det samma. Och det var med drömmar om städerna som Morvalius växte upp. Han blev något av en ensamvarg och en bråkmakare pågrund av hur de andra frös ut honom. Och det ändades inte efter att nyheterna om hans fars död nådde byn strax innan Morvalius fyllde tolv. Han hade blivigt nerhuggen i ett värdshus i Vaske bro.

Morvalius levde kvar i byn med sin mor tills han var 21. Men sedan dog hon i feber under vintern och han själv hamnade i ett bråk med en adelsman. Hans mor hade varit död i mindre än en vecka när adelsmanen och hans män red in i byn för att samla in skatter. Kombinationen av kvarvarande sorg och ett långdraget hat mot skatt indrivare ledde till ett stort bråk och Morvalius fick fly för sitt liv i slutändan.

Utan ett hem eller familj styrde han nu stegen norr mot Vaske bro som han hört så mycket om under åren. Det blev en tuff resa för Morvalius som hade flytt från sin by med inte mycket mer än kläderna han bar. Men med hjälp av lite vilda bär och ett och annat ägg stulet från de bondgårdar han passerade så tog hans sig tillslut fram till staden.

Det var inte som han hade föreställt sig.

Inom kort fick Morvalius stjäla dagligen för att få mat och det dröjde inte förens han var med i ett gäng av tjuvar. Han levde så i två år. Alltid sökande efter nästa möjlighet till mynt och mat samtidigt som han den hårda vägen fick lära sig vem som bestämmer på gatorna. Oftast brukar svaret vara den starkaste och tuffaste. Det var ingen ovanlighet att Morvalius efter en lyckad stöld var tvungen att ge halva eller hela bytet till något råskinn som lyckades få tag i honom. Och det var så Morvalius lärde sig att de starka styr.

Det var nu när han var 23 som hans magiska krafter började visa sig. Det började med ofarliga saker. Han lyckades ta sig förbi en grupp stadsvakter han var rädd skulle arrestera honom utan att de ens tycktes se honom gå förbi. En annan gång lyckades han göra ett hopp från ett hustak han var säker han skulle missa. Men sedan en gång när han blev utkastad från ett värdshus och byggnaden plötsligt tog eld efter att han stirrat hatfult mot dörrarna började Morvalius inse att något inte var rätt. Sakta men säkert insåg han att han hade krafter. Men hur de fungerade eller hur kan kunde använda dem lyckades han aldrig förstå. Under veckorna efter märkte han hur krafterna visade sig oftare och oftare tills halva staden pratade om underliga händelser. Som tur var verkade ingen binda dem till Morvalius. Men just som han hade slutat oroa sig för att bli utpekade så träffade han henne....

En lätt knackning på dörren hade väckt Morvalius och det krävdes en extra hårdare sådan innan han med ett ilsket svar kravlade sig ur sägen för att öppna. Han hade inte vetat vad han förväntat sig men när han öppnade och såg en kvinna klädd som en adelsdam i sin gröna klänning och många smycken så kunde han inte göra annat än att stirra. Han minns bara vagt konversationen som skedde efteråt. Hon presenterade sig som Annysa Dantanell. Och hon talade om för honom att han var en fara för allmänheten som hon hade blivigt skickad för att tämja. Hon var noga med att berätta hur bra hon var på att tämja vilddjur som han själv och att hon inte skulle tillåta några dumheter. Han minns att när Annysa tillslut ställde frågor om hans krafter så hade han försökt fly ut genom fönstret men han hade knappt haft tid att röra sig innan en flamande eld plötsligt uppenbarade sig i fönstret vars värme motvilligt fick honom att stapla tillbacka. Elden var borta lika fort som den uppenbarat sig med bara några rökslingor och lukten av bränt trä som tecken på att något hänt.

“Du kommer vara en jobbig liten vargunge eller hur?”


Åter igen förändrades Morvalius liv på en grundläggande nivå. Han blev Annysas lärling. Eller om det var slav. Han var ännu inte säker. I vilket fall så var det slut på livet på gatorna. Han bodde med Annysa och fick börja att lära sig om sina krafter. Och om livet i lyx som Annysa hade inte var en ny värld så var lektionerna som hon gav Morvalius säkerligen portarna in i en ny värld fylld av möjligheter och fantastiska ting. Hans kraft eller magi kunde styras. Den kunde formas och användas för nästan vad som hällst. Det enda som hindrade dig var kunskapen och styrkan att göra det.

Annysa berättade om magi akademin i Easthall. Hon förklarade att han nu var en medlem då han var hennes lärling. Men hon undvek att berätta mer detaljer och sa bestämt att han inte skulle se akademin på många år.

“Jag kan lära dig vad du behöver och du blir inte indragen i affärer som inte angår dig.”

Under åren som följde fick Morvalius känslan av att Annysa inte gillade hur saker sköttes i akademin. Hon svor ofta om rådet och hur hennes order hon fick via medelanden var fel eller idiotiska.

Det var hennes uppdrag för akademin som fick henne och Morvalius att ständigt vara på resande fot. Deras resor förde dem sakta men säkert över hela Akrylia. Och under tiden begravde sig Morvalius i sina studier. Det var då han började tänka på vart han hade börjat sitt liv. Han mindes tillbacka till sin mors by och gatorna i Vaske bro. Detta var något helt annat. Han var förändrad för alltid och han kände sig på nytt född. Det var därför han under sin första månad med Annysa avsade sig sitt gamla namn och började kalla sig själv för Morvalius. Han hade hittat namnet i en av böckerna Hon hade givit honom. Det hade ingen betydelse vad han visste men det var gammalt. Äldre än Easthall själv. Annysa hade kallat hans krav att hon använde hans nya namn för dumheter. Och hon sa det alltid med en sarkastisk ton. Men hon nämnde aldrig hans riktiga namn igen.

Han reste med Annysa i fem år tills han var tjugoåtta och hade blivit en respektabel magiker enligt akademins standard. Det var nu han började få egna uppdrag från akademin. Att behöva gå skilda vägar från Annysa var svårt men han uppskattade friheten och pengarna han nu fick. Och att kunna studera vad han vill utan sin lärares blick över axeln öppnade många möjligheter. Vissa som kunde vara extremt farliga fick han lära sig på egen hand.

Under åren utvecklade han många kontakter inom och utanför akademin. Hans förhållande till rådet förändrades sakta med tiden och han kom att följa samma tankebanor som sin mentor. Han bestämde sig snabbt för att de var en samling dårar. Men till skillnad från Annysa så kunde inte Morvalius vara lika diplomatisk och hans medelanden till och från rådet blev allt mer ovänliga. Det blev klart att han var hatad. Men att han var användbar nog att uthärda. Allt oftare när han träffade andra personer från akademin så hade de hörtalas om honom. Vissa visade sitt misstycke för hans välkända attityd. Andra var rent av lite rädda. Och ett fåtal tycktes ge honom en form av erkännande respekt när de lärde hans namn. Morvalius insåg att det troligen inte skulle vara så bra för honom att anlända till akademin på många år. Så han fortsatte som vanligt. Och hans resor blev oräkneliga under åren. Han lyckades även göra några stora upptäckter som införde fler ord till Aruan. Något som fick hans rykte att växa allt mer. Hans tid på resande fot varade i tjugo år. Sedan kom nyheterna om att Akademins ledare, förste magius hade dött. En naturlig död pekade bevisen tydligen på. Och alla medlemmar hade kallats tillbacka för begravningen och valet av en ny magius. Så Morvalius, nu fyrtioåtta styrde tillslut stegen mot Easthall. Han hade endast passerat staden på avstånd och som för alla andra var det en imponerande syn för honom när han vandrade in genom portarna. Det tycktes plötsligt naturligt att akademin låg på en sådan plats. Hans ankomst till själva akademin var minst sagt noterad. Tydligen ville alla träffa och hälsa på den välkända Morvalius. Efter en stund blev han nästan irriterad på hur vördnade alla tycktes vara att se honom.

Morvalius hade inte insett att många på akademin nu förtiden såg honom som något av en levande legend. Få magiker hade hans äventyr eller erfarenhet av Akrylia att skryta med och hans förhållande med rådet genom åren hade bara byggt vidare på hans roll som legend. Så när han anlände tog han dem alla mer eller mindre med storm. Hans personlighet och sätt att inte acceptera dumheter precis som Annysa gjorde honom snabbt till en person folk lyssnade på. Och hans första möten med rådet har så många historier att det idag är omöjligt att veta exakt vad som hände. Men akademin var spänd under dom där första månaderna efter hans ankomst. En ny Förste magius valdes från rådet en vecka efter Morvalius ankomst till staden. Men Morvalius hade snabbt bestämt sig att mannen inte var bra nog för jobbet. Han började organisera folk. Och började slåss i den mindre uppenbara men fortfarande livsfarliga striden som pågår om makt i akademin. Han blev snabbt en ledare för de missnöjda med den nya magius och det dröjde inte mer än ett halvår innan han som en medlem av rådet utmanade den förste magius om titteln.

Morvalius har idag styrt akademin i fyra år som förste magius.




Övertygelser:

Makt styr. Och kunskap är makt.

Okunniga måste läras.

Folk har sällan något viktigt att säga.


Instinkter:

När han ser alkohol så måste han nästan dricka själv.

Han rättar andra automatiskt när han ser ett fel.

När han blir hotad svarar han med handling.
Till överst på sidan Gå ner
avatar
Siggan
Grundare


Posts : 401
Join date : 12-09-12
Age : 25

Karaktär
Ras: Människa
Yrke: Äventyrare
Klass: Vampyr

InläggRubrik: Sv: Förste Magius Morvalius   2013-02-25, 19:29

GODKÄND!

Var på tiden också! ;D

_________________
Wonders are waiting to start, live your story. Faith, hope and glory.
Hold to the truth in your heart.
Till överst på sidan Gå ner
 

Förste Magius Morvalius

Föregående ämne Nästa ämne Till överst på sidan 
Sida 1 av 1

Behörigheter i detta forum:Du kan inte svara på inlägg i det här forumet
Akrylia :: Rollspelsverktyg :: Bakgrunder-