Rollspel och community.
 
PortalHemGalleriVanliga frågorMedlemslistaBli medlemLogga in
Värdshuset Rödhaken går utan sin värd. "Kommer att bli en svår tid framöver." kommenterar en anställd på plats.
Nära 30 personer sägs ha omkommit under förhöret på slottet. Det går viskningar om att de ansvariga ännu inte blivit identifierade och folket verkar missnöjda med hur drottningen hanterat situationen.
Mannen som tidigare trots legat bakom värdshusvärdens försvinnande visar sig oskyldig i förhör bakom slottets väggar. Folk säger sig ha sett mannen iförd familjen Segrota's egna emblem efter händelsen. Men förhöret slutade inte väl för 30 närvarande personer som mist liv eller lem.
Logga in
Användarnamn:
Lösenord:
Logga in mig automatiskt: 
:: Jag har glömt mitt lösenord
Vem är online
Totalt 1 användare online :: 0 registrerade, 0 dolda och 1 gäst.

Inga


Flest användare online samtidigt: 41, den 2013-12-18, 23:47
Senaste ämnen
» En kort uppdatering.
av Admin 2015-09-15, 15:20

» En solig dag på marknaden.
av Black Fang 2015-09-15, 10:26

» Alice Eldflamma aka Black fang
av Siggan 2015-09-14, 11:44

» akura my first character
av Mialee 2015-08-23, 10:25

» Glad jul och gott ny midsommar, hoppas ni får en bra påsk.
av Mialee 2015-08-16, 18:47


Dela | 
 

 En höstnatt

Föregående ämne Nästa ämne Gå ner 
Gå till sida : Föregående  1, 2, 3
FörfattareMeddelande
avatar
Layane Black
Bekant

Posts : 236
Join date : 13-06-03
Age : 28
Location : Skellefteå

Karaktär
Ras: Människa
Yrke: Lönnmördare
Klass: Klasslös

InläggRubrik: Sv: En höstnatt   2014-10-24, 15:48

Ett litet barn som var obekväm med att brytas ur sina gamla vanor. Som protesterade om det stod inför någonting nytt. Ett barn som inte verkade ha grepp om livets mening. Det kunde inte passat Layane bättre. Bägaren var inte fylld. En helt tom, hur ofta var det man hittade en sådan? Hon skulle få privilegiet att fylla den alldeles själv, med vad hon ville.

Det roade hennes mörka sida att problemet alven fick med mord av inte var av moralisk börd. Snarare mer av en praktisk. Hon kände hur en liten del av hennes plan gick i lås och kunde inte låta bli att le en aning. Så istället för att bli irriterad, så som det kanske hade förväntat sig av en mästare att bli på sin frågvise slav, så hade hon tänkt ta hand om honom. Lära honom likt en mentor, lära honom livets viktiga stunder:
”Nej du ska inte utföra dina vanliga uppgifter. ” Förklarade hon. ”Min kropp är inte vad den en gång varit, så du måste vara mina armar och ben…” Hon försökte hålla det kort och enkelt för den infantila hjärnan. Hon lät orden sjunka in en stund innan hon fortsatte:
”Och hur du tar ett liv. Jag du tar den kniv du har på dig och trycker in i en människas hals…” Väldigt enkelt förklart. Hon såg ned på alven som satt ned på golvet framför hennes fötter. Hon tog en av sina händer och lade under hans haka, för att vinkla hans ansikte så att hon kunde se det ordentligt. Och så sa hon:
”Oroa dig inte, jag ska vara med dig hela vägen.” Hennes röst var len och mjuk men samtidigt auktoritär och mästrande. Likaså hennes ögon, dock om man tittade riktigt noga kunde man se ett uns av vansinne svepa förbi i de djupblå.

Den där varma sidan av Layane som hade visat sig emellanåt verkade i stunden vara som bortflugen. Inte ens Nihirians grymma öde kunde i stunden bryta igenom det mörker som styrde henne med en hjärnhand inifrån.
Till överst på sidan Gå ner
avatar
Nihirian
Bekant

Posts : 211
Join date : 13-10-03

Karaktär
Ras: Alv
Yrke: Skribent
Klass: Klasslös

InläggRubrik: Sv: En höstnatt   2015-08-07, 23:07

Ett obehag drog sig minimalt märkbart i mungiporna när hennes vidrörde hans haka, kroppen accepterade beröringen fastän vem som helst kunde ha gissat att det röst och kröp under huden på alven men att motståndet som skulle ha existerat arbetats bort. Hans ansikte flyttade sig efter hennes kommando, efter hennes händers rörelse, riktat mot henne men hans ögon förblev i samma sänkta hållning som tidigare.
”Er kropp och armar..?” Svarade han avlägset, rösten kom fram långsamt som nästan allt för uttorkad bäck under en varm sommar. Hans ögon sökte sig, först nu, tomt som tidigare, utan något direkt fäste på något, men den flyttade sig närmre henne, som om han var på god väg och det var hennes röst som vägledde den. Han lät det resterande att sjunka in efter sina första ord, som om han behövde ta mening för mening, att vardera fick sin tid att översättas till en någorlunda förståelse, helt enkelt att hans hjärna inte arbetade snabbare än så och detta var hans bästa lösning på det hela. Hennes vilja var annars från den han var van vid, det uppgifter hon gav vid främmande och de var svåra att tolka men hon gjorde det tydligt för honom. Det var likt ett sätt att äta kanske, något så enkelt som att ta skeden, stoppa ned den i skålen och föra maten till munnen. Så enkelt förklarade hon det hon ville att han skulle göra. Han trodde sig förstå, efter att ha metodiskt gett hennes meningar tid att brytas ned till enkla punkter och därför nickade han en kort gång.
Svaret blev sent efter den första accepterande nickningen han gjort, en kort och enkelt, därefter krökte ögonbrynen på sig försiktigt, som om han insåg att en till del skulle finnas med i ett svar. ”Jag skall göra det ni ber om.” Lade han därför till, han hade lärt sig det, att behövde ge ett muntligt svar också till, det var det artiga att göra till sin mäster och hans gäster.
Till överst på sidan Gå ner
 

En höstnatt

Föregående ämne Nästa ämne Till överst på sidan 
Sida 3 av 3Gå till sida : Föregående  1, 2, 3

Behörigheter i detta forum:Du kan inte svara på inlägg i det här forumet
Akrylia :: Rollspel :: Easthall :: Parken-